Att vara kritiskt nyfiken

De flesta av oss har speciella datum i våra liv, som tydligt markerar ett ”före” och ett ”efter”. Kanske handlar det om dagen vi tog examen, träffade vår partner, fick barn eller flyttade till en ny stad. Motsvarande datum finns även på samhällelig nivå: dagar då krig har startats eller fred har slutits, webbens lanseringsdag och tiden då pandemin slog till. På den listan tror jag att vi framöver också kommer att hitta en sen höstdag 2022.

Den 30.11.2022 publicerade OpenAI chatbotten ChatGPT för allmänheten. Även om teknikutvecklingen naturligtvis pågått i åratal, var det som om ett paradigmskifte ägde rum över en natt. Plötsligt hade vi ett 24/7 bollplank som kunde besvara allehanda frågor, på ett fascinerande och till synes rimligt sätt.

Sedan ChatGPT lanserades har diskussionen kring artificiell intelligens, eller AI, exploderat. AI är i sig inget nytt och vi stöter på en mängd olika AI-stödda lösningar i vår vardag. Men att ha en robotgräsklippare på gården, få rekommendationer i olika streamingtjänster eller möta bottar i dataspel har inte fått oss att fundera på hur den här typen av teknik kan komma att förändra vår värld. För de flesta av oss har lösningarna i första hand inneburit en viss grad av bekvämlighet, medan vi i många fall knappast ens reflekterat över att tjänsten bygger på AI.

ChatGPT är ett exempel på så kallad generativ AI, dvs. lösningar som kan skapa något nytt – text, bild, video, ljud, tal, programkod, osv. – utgående från det vi ber om. Till skillnad från robotgräsklipparen kommer de här verktygen nära sådant vi sett som mänskligt och utmanar oss på en helt ny nivå. Vi tvingas fundera, reflektera och diskutera kring vad utvecklingen kan komma att innebära. Bara på några månader har till exempel diskussionen kring ChatGPT inom utbildningen gått från att handla om fusk och förbud till att bli mer nyanserad, där man problematiserat synen på kunskap och lärande samt funderat på hur verktygen kan användas som stöd. Jag har själv kallat ChatGPT för en ”lärkompis på steroider”, som alltid finns där för eleven, kan hjälpa med sådant som är svårt och aldrig tröttnar; ett kompensatoriskt och utjämnande verktyg, som ger alla likvärdiga möjligheter till stöd och hjälp.

Men även om verktygen ger oss fantastiska möjligheter, finns det precis som med all teknologi även mindre positiva konsekvenser. Ur ett medieläskunnighetsperspektiv ger utvecklingen upphov till många nya frågeställningar.

ChatGPT är till exempel ingen faktabank utan en språkmodell som kan generera text utgående från tidigare data. Det innebär att det resultat vi får kan vara rätt eller sant, men det kan också innehålla större, eller mer subtila, felaktigheter. Eftersom lösningarna tränas på tidigare data, spelar dessutom datakvaliteten en betydande roll. Felaktiga, snedvridna och icke-representativa data leder till felaktiga, snedvridna och icke-representativa resultat, samtidigt som till exempel kultur och värdegrund påverkar hur vi tolkar och resonerar kring ett resultat. Likaså kan lösningarna användas för att ännu enklare massproducera och personanpassa desinformation och propaganda, där det blir allt svårare att skilja mellan vad som är ”på riktigt” och vad som inte är det.

Samtidigt som vi behöver förhålla oss till de verktyg vi har för stunden, är det viktigt att inte låta diskussionen fastna där. Vi behöver lyfta blicken och betrakta AI-utvecklingen ur ett bredare perspektiv. På samma sätt som samhället och skolan satsar på digital kompetens och digital delaktighet, behöver satsningen breddas till att även inkludera AI. Till exempel används idag begreppet AI-läskunnighet för att beskriva den kompetens som behövs för att kunna dra nytta av möjligheterna, känna till riskerna och fatta medvetna och ansvarsfulla beslut i en värld där AI-lösningar blir allt mer närvarande. Behoven kan vara olika i olika roller och sammanhang, och där används begreppet AI-beredskap för att belysa vikten av att vi lär oss använda AI på sätt som möter våra specifika behov. Hur och varför kan AI bidra i en given situation? Vilka uppgifter vill vi låta AI ta hand om? Vilka uppgifter vill vi sköta själva?

Hur ska vi då ta oss an detta enorma område? Vi behöver testa, analysera och diskutera tillsammans för att hitta sätt att använda och förhålla oss till teknologin, samtidigt som vi behöver fundera på hur vi kan motarbeta och undvika fallgroparna. I en tid då vi alla är eviga nybörjare tror jag att mycket ligger i att vara ”kritiskt nyfiken”.