Metod 3

1. Sant eller falskt – hur man identifierar falska medier

Mål: Mediekompetens, källkritik

Metod: Identifiering av desinformation genom visuella exempel 

Material: sök fram två visuella exempel av samma ämne, ett från ett medium som förbinder sig vid journalismens principer, en annan från ett medium som starkt grundar sig på åsikter eller desinformation. På some är det lätt att hitta exempel av falsk information om t.ex. klimatförändringen eller hälsopåståenden. Nyhetskanaler, ministerier och andra officiella instanser använder i sin tur visuellt material i sina somekanaler.

Tid: 1–2 timmar

Bekanta dig med EUs Upptäck och bekämpa desinformation material. Du kan använda dem som exempel under workshoppen.

Bekanta er med visuella exempel från olika medier. Om exemplen innehåller text, läs högt och ge alla tillräckligt med tid att reflektera.

Diskutera hur exempelnyheterna skiljer sig från varandra. Hur vet man vem som talar sanning? Vilka typexempel finns det på falska media eller lögner som cirkulerar på sociala medier? Vad vill man uppnå med falskt innehåll? Ni kan gå igenom kännetecknen för desinformation nedan när ni behandlar exempelnyheten. 

Sju tips för att identifiera desinformation och lögner:

• Motstridigt innehåll. När rubriken eller bilden inte motsvarar det egentliga innehållet.
• Fel kontext. Rätt information sprids i en felaktig kontext på sociala medier.
• Manipulerad information. Verklig information, såsom bilder, har med avsikt manipulerats på ett missvisande sätt.
• Satir och parodi. Man kan bli lurad, men innehållet inte är avsett att skada. 
• Missvisande innehåll. Missvisande information används avsiktligt för att skada någon människa eller någon sakfråga.
• Bluffinnehåll. När källor eller citat förfalskas.
• Förfalskat innehåll. Allt innehåll är lögn. Avsikten är att missleda och orsaka skada.

Diskutera hur riktiga medier fungerar och korrigerar sig själva. Vilka regler är förpliktande för tillförlitliga medier (se Journalistreglerna)? Diskutera de ungas erfarenheter av desinformation på sociala medier. Vad handlade informationen om och vad var det som avslöjade att berättelsen inte var sann? Känner man sig mer lockad att dela lögnerna vidare, om de väcker känslor?

Skapa sedan en fiktiv linje i rummet. I den ena ändan av linjen finns åsikt/lögn och i den andra ändan faktabaserad information/sanning. Var på linjen placerar sig exempelartiklarna? Varför?