Hur påverkas vi?

Mediepåverkan i olika former

Extramaterialen

Humor och satir

Humor:

Humor ska framkalla skratt, men sägs vara en svår gren att bemästra. Varför är det så? Vi tolkar medieinnehåll på olika sätt och påverkas av kontexten. Reaktionerna varierar också beroende på hur väl mottagaren känner till ämnet från tidigare.

Satir:

Med satir menas en stil med vilken man vill förlöjliga eller håna någon eller något genom att peka på t.ex. svag moral och hänvisar ofta också till större samhälleliga frågor. Den ofta aggressiva tonen då man använder sig av satirisk retorik kan ge ett intryck av att man försöker tillrättavisa mottagaren och innefattar ofta överdriven, ironisk eller parodisk argumentationsstil. Man använder sig av satir i insändare, av politisk satir i olika tv-program (t.ex. det inhemska ”Noin viikon uutiset”) och på diskussionsforum på nätet.

Nättrollande, som ofta uppkommer på sociala medier, kan även tolkas satiriskt, förutom när syftet med trollandet enbart är sprida rykten eller på annat sätt provocera diskussionen på ett seriöst sätt.

Debattörens syfte kan vara svårt att upptäcka om texten använder sig av satiriska inslag. läsaren blir på så sätt lurad. Självironiska eller på annat sätt satiriska texter riskerar att missförstås så att det i värsta fall leder till falsk ryktesspridning eller till att skandaler uppstår. Satir kan förkomma också i sammanhang av hatprat, genom att hävda att det är humor eller ett dåligt skämt, då intolerans de facto döljer sig bakom argumentationen.

Marknadsföring och reklam

Marknadsföring och reklam syftar till att inverka på målgruppens köpbeslut genom att övertala mottagaren att köpa en produkt eller en tjänst. Marknadsföring eller kommersiell kommunikation finns till för att öka försäljningen med hjälp av reklam, försäljningstrick (realisation, lotterier) och använder sig av information om kunden som anges vid köpet och på produktförpackningar i ett kommersiellt syfte. Reklam är således en form av marknadsföringskommunikation, med vilken man informerar kunden om produkten som säljs, och med olika medel försöker inverka på kundens attityder, för att uppnå egna försäljningsmål.

Reklam ska alltid kunna vara identifierbar för mottagaren enligt finländsk lagstiftning. Reklamen får inte vara dold, så kallad smygreklam. Med smygreklam avses att kommersiella meddelanden är dolda i annat innehåll och därmed svåra att urskilja från den övriga kontexten. Det måste alltid framkomma att det
är frågan om reklam för konsumenten samt vem eller vilka som annonserar.

Annonsartiklar eller advertorial r så kallat uthyrt reklamutrymme som visuellt påminner om det övriga medieinnehållet, t.ex. i en dagstidning kan reklamen i form av en tidningsartikel eller recept.

Genom marknadsföring och reklam vill man skapa ett behov hos mottagaren, som inte nödvändigtvis existerar från tidigare. Man försöker också spela på mottagarens känslor, ibland till den grad att det ska irritera konsumenten. Till exempel använder sig gratistjänsten Spotify av metoden att tvinga lyssnaren att höra reklam mellan låtarna för att skapa ett behov av att köpa den reklamfria tjänsten istället. Annonseringen kan också vara personligt riktad till mottagaren t.ex. baserat på sökhistoriken.

Vår mediemiljö förändras konstant, varmed marknadsföringen kan integreras i flera former; i tävlingar, utlottningar, test, intervjuer och videomaterial. Marknadsföringskampanjer förs, tack vare dagens medielandskap, även ofta på flera olika kanaler samtidigt (t.ex. sociala medier och dagstidningar). Opinionsbildare, såsom berömda Youtubare utgör också en potentiell kommersiell plattform för annonsörer. Sponsorering av t.ex. Youtubare måste enligt lagen framställas tydligt för åskådaren.

Populism

Populism är en ideologi eller rörelse som genom retoriska metoder vädjar till ”folket” och ser det som nedtryckt av en härskande elit i samhället. Tanken grundar sig på ett ”vi och dom” –tänkande och grupperar människor, ofta även enligt social klass. Populismens centrala budskap är att det är de som har de enda rätta svaren, och anpassar sig efter aktuella politiska frågor för att utlova förändring och förbättring (t.ex. genom att motsätta sig invandring).

Populistiska rörelser strävar till att uppnå popularitet med att sprida hat och hets mot folkgrupp. Populistiska metoder är därmed att tilltala vissa målgrupper, att spela på människors känslor och att retoriskt förenkla information; med andra ord försöker populismen erbjuda folket en enkel utväg och målar upp en svartvit världsbild istället för att besvara på invecklade samhällsfrågor.

Till skillnad från diktaturer, grundar sig demokratin på att olika åsikter och synsätt är accepterade i samhället. Därmed skapas det kompromisser vid åsiktsskiljaktigheter, vilket populismen motsätter sig och går ofta in för att motsätta sig saker istället. Populismens syn på ”folket” är oviss och motstridig, och representerar enligt populisterna själva enbart de människor som är av samma åsikt som de.

Desinformation

Desinformation är avsiktligt felaktig, vilseledande information. Till skillnad från felinformation (eng. misinformation) som är oavsiktligt framställd, strävar man med desinformation till att medvetet inverka på mottagarens åsikter. Olika politiska krafter, beslutsfattare eller representanter för sociala rörelser kan bidra med vilseledande information för att övertala mottagarna enligt egen (politisk) agenda. Desinformationen kan döljas i nyhetsinnehåll, inom konspirationsteorier, skvaller eller manipulerat foto- eller videomaterial. Det maskeras ofta genom att skapa fel sammanhang i texter, osammanhängande innehåll och beskrivningar (rubriker/bilder som inte motsvarar innehållet), satir eller förfalskande av innehåll eller citat.

Det har blivit vanligare att under de senaste åren på sociala medier fästa uppmärksamhet vid olika gränsöverskridande politiska agendor. Denna typ av informations- och hybridpåverkande metod kan vara desinformation då en politisk kraft försöker styra ett annat lands folk för att skapa osäkerhet och för att polarisera diskussionen till ytterligheternas fördel. Det förekommer så kallade ”trollande arméer” som med att provokativt sprida felaktigt innehåll bidrar till att den allmänna diskussionskulturen blir allt aggressivare.

Främmande stater har lyckas påverka varandras valresultat, samtidigt som teknologijättarna Google och Facebook förbundit sig till att utveckla sin faktagranskning ytterligare. Bland annat detta påvisar att felaktig information sprider sig betydligt snabbare än faktagranskad, sanningsenlig sådan varmed skadan ofta redan är skedd och läsaren redan är övertygad. I takt med att desinformationen blivit vanligare, har olika faktagranskande aktörer vuxit fram (t.ex. finländska Faktabaari och faktagranskningssajten Faktiskt i Sverige).

Fejknyheter eller falska nyheter (eng. fake news) syftade tidigare på förfalskat nyhetsinnehåll, men används allt oftare som vapen i allmänna diskussioner med avsikten att ignorera den befogade kritiken som riktas mot en. Europeiska Kommissionen har mer regelbundet använt sig av begreppet desinformation, för att tydliggöra skillnaden mellan dessa begrepp.

Propaganda

Propaganda är framförda budskap som följer en nationalistisk eller politisk agenda och strävar till att manipulera människors åsikter och värderingar. Med propaganda försöker man styra människor i en viss riktning genom att spela på deras känslor och värderingar, utan att ingå intellektuell diskussion. Budskapet framförs ofta förenklat och det är vanligt att relevant information döljs (jmf. desinformation) för att undvika kritiska synpunkter eller alternativa lösningar.

Spridning av propaganda kan ske på flera olika sätt. I Nazi-tyskland (1933-1945) spred regimen antisemitism (judehat) påaffischer, i radio, filmer, tidningar och flygblad. Idag sprids propagerande material främst på internet på sociala medier, men också i massmedier. Likasom nu som tidigare i historien rör det sig om radikalisering av större människomassor, var syftet är att smutskasta andra.

I dagens läge representerar till exempel de islamistiska extremisterna ISIS och ryska mediers informationspåverkan samtidens propaganda, var metoderna för mediepåverkan tagit sig nya uttryckssätt. Det är vanligt att maskineriet bakom propagandan skapar nya kommunikationskanaler (t.ex. falska nyhetssidor) eller förstärker sitt budskap genom planerade trollattacker på sociala medier. Förutom att vara kritiskt medveten till olika medieinnehåll kan motargument och parodi motverka propagandans kraft.

Hatprat

Hatprat innefattar uttryck var enskilda personer eller grupper attackeras (verbalt eller övrigt) baserat på deras ras, kön, religion, etnicitet, sexuell läggning eller dylikt. Det kallas för hatpropaganda när det uppmanas till hat eller hets mot folkgrupp eller mot enskild person som tillhör en folkgrupp, och är ett straffbart hatbrott enligt finländsk lagstiftning. Hatprat som sker på social medier kallas för näthat. Det förkommer ofta olika former av hatprat mot minoriteter av olika slag samt i form av misogyni, d.v.s. kvinnohat.

Med doxing menas olaglig publicering av personlig information om någon på nätet. Detta har bland annat skett på diverse finländska falska nyhetssidor, med syftet att uppmana läsarna att personligen hota hatobjektet i fråga.

All form av hatprat strävar till att förnedra eller tysta hatobjektet. Målsättningen är att offret inte ska våga uttrycka sina åsikter offenltigt, och detta riskerar att polarisera den allmänna debatten. I och med att hatprat skapar en känsla av otrygghet, är det viktigt att argumentera lugnt och lyssna på andra för att skapa en så öppen dialog som möjligt. Alla människor ska få känna sig trygga i vårt samhälle – i yttrandefrihetens namn.

(OBS. Lektion 3 erbjuder fördjupning i hatretorik och populism)