Hur påverkas vi?
Fyra metoder för strategisk mediepåverkan
Läromaterial
Mediepåverkan kommer i olika former, via bland annat reklam och propagerande material. Det finns olika metoder som används för att försöka inverka på människors åsikter och beteende. De fyra mest centrala metoderna är genom att:
Producent:
Sällskapet för mediefostran rf. / Katri Schroderus
Publikationsår:
2019
För mer information:
Bekanta dig även med de Hur påverkas vi? -lektionsplanerna
1. Spela på känslor
Vilket medieinnehåll väckte senast starka känslor hos dig? Minns du när du senast blev så påverkad av reklam att du kände att du ”måste få det”?
En förutsättning för till exempel propaganda är att vädja till människors känslor—rädsla, hopp, ilska, frustration och sympati—med vilka man styr mottagaren i önskad riktning. Propaganda är i grunden en form av effektiv manipulation, som i skickliga fall lyckas utnyttja individers fördomar och rädslor. Budskapet formas så att det skapar en känsla av spänning och iver som inte tillåter kritiskt tänkande. Känsloväckande propagerande budskap brukar framkalla starka reaktioner. Ett annat effektivt sätt att väcka känslor hos mottagaren är att gruppera och utesluta vissa människor eller folkgrupper.
Reflektera!
Känslor är viktiga, de låter oss avgöra hur vi ska bete oss i olika situationer. Hurdana känslor väcker olika medieinnehåll i din vardag? Vilken typ av innehåll väcker starkast känslor hos dig? Skulle du kunna se på samma innehåll med humor? Varför/varför inte? Varför tror du att innehållet väcker reaktioner?
2. Informationspåverkan
Hurdan information är tillförlitlig? Vad är lätt att tro på? Hur skiljer sig åsikt från fakta?
Informationspåverkan eller strategisk kommunikation innebär att det förmedlas information som kan vara sanningsenlig, halvsann eller falsk. Det är vanligt att man i propaganda tar till dig metoder för att förmedla lögnaktiga åsikter genom berättelser som känns och verkar sanna utåt sett. Man använder sig därmed av metaforer, bilder och upprepning för att få budskapet att verka naturligt och sant.
En förenklad, simpel bild av budskapet med minnesvärda slogans fungerar effektivt och kompenserar ofta för det kritiska tänkandet. Den förenklade informationen bidrar sällan till ökad kunskap eller förståelse om saken, men är effektiv mediepåverkan eftersom människan tenderar att föredra tydlighet framför invecklad information.
Reflektera!
Hur kan du vara säker på att informationen du får är sanningsenlig? Har du stött på situationer då det varit svårt att ställa sig kritiskt till medieinnehållet? Hur skiljer man på nyheter och fejknyheter? Kom ihåg källkritiken; sök efter tilläggsinformation, bedöm och jämför!
3. Tilltala en viss målgrupp
Har du på senaste stött på medieinnehåll som helt tydligt inte var riktat till dig?
Effektiv propaganda förmedlar budskap med hjälp av språkliga och tematiska medel som riktar sig direkt till en specifik målgrupp. Man försöker nå mottagaren med att relatera till familjerelationer, nationell identitet, etnisk bakgrund, hobbyn och intressen, värderingar och övertygelser eller till folks personliga drömmar och förhoppningar om framtiden.
Propagerande kommunikation brukar ofta också försöka koppla till människans mest fundamentala värderingar – som att älska och behovet att vara älskad, och känslan av att tillhöra en samhörighet. Genom att skapa ett budskap som vädjar till grundbehov, hopp och rädslor, blir propagandan personlig och betydelsefull, och när budskapet är betydelsefullt är det lättare för människan att ta in nya idéer och uppfattningar.
Reflektera!
Reklam är en sort av mediepåverkan som strävar till att besvara olika målgruppers behov och efterfrågan. Vilken målgrupp/vilka målgrupper representerar du? Hur avgör du om reklamen är riktad till dig eller inte? Används olika metoder i olika kanaler?
4. Attackerande av motståndare
Vad baseras ”vi-mot-dem” tänkandet sig på? Brukar du fokusera på personer som argumenterar lugnt eller aggressivt?
Mediepåverkan används ofta som maktvapen i politiska och samhälleliga strider. Syftet är då att offentligt ifrågasätta motståndarens motiv och trovärdighet genom utpressning och/eller svartmålande av motståndarens åsikter.
Eftersom åsiktsskiljaktigheter tenderar att intressera i den allmänna debatten, är det vanligt att parterna arbetar strategiskt för att övertyga människor till sin sida. Dylik attack mot motståndare riskerar även att uppmuntra till ett så kallat ”vi-mot-dom” -tänkande, som i slutändan kan leda till trångsynthet och äventyrar informationens pålitlighet.
Denna metod skapar även orättvisa då det riskerar att försämra individers rykte, marginaliserar människogrupper, sprider hat och likgiltighet.
Reflektera!
Människan vill i grunden tillhöra en samhörighet. Detta försöker man utnyttja vid propagerande mediepåverkan genom att ställa folkgrupper mot varandra. Med denna metod distraherar man diskussionen ofta längre bort från ämnet. Kommer du på ett sådant allmänt diskussionsämne? Vem är det som sätter igång ett ”vi-mot-dom” –tänkande? Försök känna igen när det händer på sociala medier, i den politiska debatten eller i ditt privata liv.
