Fejk – Vem litar du på? -brädspel

Definitionen av demokrati
Demokrati är en styrelseform där medborgarna kan delta i beslutsfattandet. I Finland syns demokratin till exempel i val, där medborgarna väljer sina representanter, i grundläggande rättigheter såsom yttrandefrihet och mötesfrihet, i öppen lagstiftning, i det aktiva civilsamhället samt i tillsynen av myndigheter. Demokratin syns också i press- och yttrandefrihet samt i främjandet av mänskliga rättigheter. Utmaningar som desinformation, politisk polarisering och minskat förtroende för myndigheter och institutioner väcker oro. Demokrati är inte något bestående – den måste aktivt upprätthållas.

Journalistikens roll
Journalister och innehållsskapare, såsom bloggare och influencers på sociala medier, följer olika regler. Det är viktigt att kunna skilja på vad som är riktig journalistik och vad som inte är det, eftersom medielandskapet innehåller många olika typer av innehåll, där sanning och fiktion kan blandas. Spridningen av desinformation och misinformation – det vill säga felaktig information som sprids medvetet eller omedvetet – är ett stort problem.

Sambandet mellan demokrati och journalistik
Enligt Opinionsnämnden för massmedier bygger god journalistisk sed på att alla har rätt till information och olika åsikter. En fri och mångsidig media är en av demokratins hörnstenar, eftersom den säkerställer att medborgarna får tillförlitlig information som hjälper dem att fatta välgrundade beslut i val och andra samhällsfrågor. Tillförlitlig information baseras på sanningsenlig och faktabaserad rapportering om händelser och företeelser. Journalistikens grundprinciper syftar till att främja ett ansvarsfullt bruk av yttrandefriheten i media samt uppmuntra till diskussion om journalistik och dess etiska principer. Journalistiken, som strävar efter sanningen, hjälper publiken att bilda sig en uppfattning om samhället och världen.

Utan kvalitetsjournalistik kan demokratin hotas, eftersom medborgarna då saknar tillräckligt tillförlitliga informationskällor för att kunna delta effektivt och kritiskt i det samhälleliga beslutsfattandet. I sociala medier kommer informationen ofta via algoritmer som inte kan styras på samma sätt – källan kan vara vem som helst och informationen är svår att verifiera. Med andra ord: kvalitetsjournalistik informerar inte bara, utan skyddar också demokratins grundläggande värden såsom jämlikhet, rättvisa och yttrandefrihet.

Artificiell intelligens och framtidens utmaningar för demokratin
Artificiell intelligens kan påverka hur beslut fattas och göra saker mer komplicerade. Det finns en risk att vi börjar lita på AI-modellers svar och algoritmer vars funktion vi inte helt förstår. En algoritm är en tydlig instruktion eller beskrivning för att lösa en uppgift eller ett problem. Algoritmer används i många sammanhang, såsom vid beräkningar, informationssökning samt i datorprogram och AI. Med hjälp av algoritmer kan man automatisera ett datorprogram att utföra en viss uppgift – men bakom algoritmen står alltid en människa eller ett intresse med egna syften. AI väcker moraliska frågor, till exempel kring hur den används och vad som är tillåtet. Det finns också oro kring förfalskning av information, svårigheten att identifiera desinformation och den ökade möjligheten att sprida felaktig information med hjälp av AI.

Fejk-spelet
Fejk-spelet hjälper till att närma sig dessa teman på ett roligt sätt och uppmuntrar samtidigt spelarna till insiktsfull interaktion och reflektion över sitt eget omdöme. Spelarna lär sig att diskutera och argumentera, samt att förstå hur media och journalistik kan påverkas. Spelet väcker också tankar om vad som är fejk och vad som inte är det. Målet är att spelarna lär sig känna igen olika metoder som används för att sprida felaktig information. Känner du igen en fejk? Vem litar du på?

Spelet har publicerats på finska och svenska.