Hur påverkas vi?
Lektion 3. Hatprat och populism
Läromaterial
Under denna lektion behandlas fenomenen populism och hatretorik. Eleven lär sig att identifiera och granska de två olika fenomenen och dess följder, och får verktyg för att skapa positiv diskussionskultur som svar på hatretorik.
Läromaterialet erbjuder övningar i informationssökning och källkritik, och låter eleverna reflektera kring vilka motiv det kan finnas för delning av olika medieinnehåll. Lektionen är uppdelad i två delar: den första delen handlar om populism och den andra om hatprat.
Lektionsplanens innehåll
Producent:
Sällskapet för mediefostran rf. / Katri Schroderus
Publikationsår:
2019
För mer information:
Bekanta dig även med de andra Hur påverkas vi? -lektionsplanerna
För mera information:
(på finska)
- Koulukino ry & Katri Schroderus (2017): Vihapuhe ja sananvapaus – työkaluja teemojen käsittelyyn
- Plan International Finland (2017): Vihapuheesta dialogiin – koulutusmateriaali vihapuhetta käsitteleville oppitunneille
- Ei vihapuheelle -liike (2014): Kirjanmerkit: Käsikirja verkon vihapuheen torjumiseen ihmisoikeuskasvatuksen avulla
A. Introduktion:
Dagens tema
Diskussion, hela gruppen:
Presentera dagens tema. Du kan själv bekanta dig med teman i förhand med hjälp av extramaterialen (PDF). Begrunda särskilt behandlingen av hatprat.
- Reflektera kring hurdan mediekompetens denna lektions innehåll utvecklar och ställ fram egna lärandemål med eleverna.
Bästa lärare, observera detta i undervisning om hatprat:
Då man behandlar fenomenet hatprat i undervisningen förutsätter det att läraren har ett försiktigt och noggrant förhållandesätt till ämnet. Hatprat strävar efter att framkalla ångestfyllda känslor (såsom stark rädsla, ilska, skam) och kan leda till direkt olagliga uttryck (t.ex. hets mot folkgrupp). Läraren måste överväga hur temat ska behandlas och ta i hänsyn att ämnet kan riskera att framkalla minnen av svåra upplevelser hos eleverna. Därför ska eleverna erbjudas möjligheten att diskutera om ämnet på förhand vid behov. Ingen deltagare ska heller behöva känna obehag eller ångest, och det ska vara fullständigt frivilligt att dela med sig av sina erfarenheter i gruppen.
B. Gemensam diskussion:
Vad är populism?
Diskussion, hela gruppen:
Diskutera utgående från bifogade definition av populism. (Finns i extramaterialen.) <- LINKKI PDF
- Hur känner man igen populism?
- Vad vill populism allmänt taget uppnå och vad/vem är populismens fiende? Varför?
- Hur ställer sig populister till oliktänkande? Varför?
C. Uppgift:
Informationssökning
Informationssökning i smågrupper:
Dela in klassen i grupper på 3-4 personer. Be de olika grupperna leta fram information om något av dessa begrepp och uttryck:
| ideologi | filterbubbla | den vanliga befolkningen | eliten |
| polarisering | högerextremism | hets mot folkgrupp | syndabockstänkande |
| Brexit | nativism | pluralism | yttrandefrihet |
| tolerans | Breitbart | konspirationsteori | hybridpåverkan |
| nätneutralitet | alt-right | extrem nationalism | postfaktisk |
Diskutera om källkritik:
Diskutera källkritik: eleverna får börja med att planera sin informationssökning i grupperna och ta fram webbsidor de börjat söka ifrån.
Till slut: Be eleverna jämföra definitionerna de fått fram med varandra.
- I hurdan kontext framkommer begreppet/uttrycket?
- I vilka sammanhang talar man om dem? Vem använder dem, när och varför?
Hur upplevde eleverna informationssökningen?
- Stötte de på motstridig information eller ifrågasättande källor?
D. Extra uppgift:
Populismbingo
Spel, individuell uppgift (kan spelas på finska eller på engelska)
Bekanta er med Nationella audiovisuella institutets material: populismibingo
Titta på intervjuer med politiker, nyhetsinslag, plenum eller andra sändningar från Riksdagen och fylla in bingokartan:
Diskutera utgående från era granskningar:
- Hurdan retorik användes i TV-inslagen?
- Är det svårt att känna igen vad som är populistiska åsikter? Varför?
- Var något överraskande eller förväntat?
E. Diskussion
Vad är hatprat?
Diskussion, hela gruppen:
Diskutera med hela klassen om vad hatretorik, hatprat och näthat är utgående från definitionerna i materialet. LINKKI PDF
- Känner eleverna till begreppen från tidigare?
- Vad tänker eleverna på när de hör definitionerna?
- Lärde de sig något nytt?
Återgå till definitionerna för de fyra centrala metoderna för mediepåverkan från lektion 2. (LINKKI KAKKOSEN MATERIAALEIHIN)
- Hurdana metoder för mediepåverkan används vid hatprat?
F. Uppgift:
Vem påverkas av hatprat?
Diskussion, smågrupper:
Dela upp eleverna i fyra ungefär lika stora grupper. Dela ut en synvinkel man kan uppleva hatprat genom till vardera gruppen:
- offret
- åskådaren
- hatprataren
- samhället
Eleverna funderar på följande frågor i gruppen:
Offret
Hur känner offret sig? Hur ska offret agera? Det sägs att offret aldrig ska lämnas ensamt och fundera på vad den råkat ut för, utan alltid söka hjälp. Varifrån kan ett offer för hatretorik få hjälp? Vilken sort av hatretorik kräver agerande, och vilka tillfällen kan man låta gå förbi? Vad är hatpratarens motiv? Hur skyddar man sig själv från hatprat?
Åskådaren
Hur känns det att se eller höra hatprat? Vad kan åskådaren göra, i vilka situationer? Kom ihåg att man kan vara anonym om man till exempel vill skydda ett offer, genom att sända direkta meddelanden på sociala medier.
Hatprataren
Hurdana hatpratare finns det? Skriver de anonymt eller med eget namn? Hurdana motiv har de? Tillhör de en ideologi och väljer de sina offer noggrant eller sker det efter rent sammanträffande? Hurdana känslor väcks det hos en hatpratare? Vem vill hatprataren tysta ner, hur? Ge råd och spelregler för ur man kan uppnå respektfull kommunikation på nätet. Föreställ er att ni ger direkta råd till hatprataren.
Samhället
Hurdan inverkan kan hatretorik ha på samhällsklimatet? Hur ser diskussionskulturen ut när hatretorik råder och folk inte längre vågar uttrycka sina åsikter? Hur kan man bidra till att motverka det? Har yttrandefriheten gränser?
Avslutande diskussion, hela gruppen:
Be eleverna dela med sig av sina tankar efter gruppdiskussionerna. Vilken synvinkel är viktigast att ta i hänsyn? Varför? Vem blir mest utsatt av hatprat?
G. Uppgift:
Hur motverkas hatprat?
Diskussion, hela gruppen:
Bekanta er med artikeln av Washington Post: (på engelska)
Hur kan man, med hjälp av till exempel humor och berättelser, motverka hatprat?
H. Diskussion, hela gruppen:
Avslutande diskussion
Avslutande diskussion, hela gruppen:
Använd tiden som återstår till att diskutera de teman ni behandlat. Vad väcker hatprat och populism för känslor hos eleverna?
