Hur påverkas vi?
Lektion 1: Mediepåverkan i olika former
Läromaterial
Under denna lektion får eleverna undersöka vilken roll den strategiska, målinriktade mediepåverkan har i dagens samhälle. eleverna får reflektera över hurdan mediepåverkan vi stöter på i vardagen, vad den syftar till, hurdan inverkan den har på individen samt vem eller vilka som står bakom den.
Olika, sinsemellan motstridiga former av mediepåverkan presenteras. Dessa är:
- reklam och marknadsföring
- satir och humor
- populism och retorik
- desinformation
- propaganda
- hatprat
Lektionsplanens innehåll
Producent:
Sällskapet för mediefostran rf. / Katri Schroderus
Publikationsår:
2019
För mer information:
Bekanta dig även med de andra Hur påverkas vi? -lektionsplanerna
Den etiska aspekten av mediepåverkan tas även upp genom att analysera konsekvenser av mediepåverkan och vem den riktar sig till. Efter avslutad lektion kommer eleven att känna igen olika former av mediepåverkan och lär sig att jämföra olika påverkningsmetoder från ett etiskt perspektiv.
A. Inledning:
Vad är mediekompetens?
Diskussion, hela gruppen:
Bekanta er med de olika formerna av mediepåverkan i sammandraget (bifogat längst ner).
Inled med en gemensam diskussion om hurdana tankar och känslor begreppen väcker:
- Är de bekanta från tidigare? I vilka sammanhang har eleverna stött på de olika begreppen?
- Vad känner de till från tidigare, vad är nytt?
- Hurdana former av mediepåverkan har du stött på idag eller under den senaste veckan?
Ge exempel på meddelanden, medieinnehåll och olika medieformer och fundera över vem eller vilka som strävat till att inverka på dig eller fått dig att tänka annorlunda.
Bästa lärare, observera detta i undervisning om hatprat:
Då man behandlar fenomenet hatprat i undervisningen förutsätter det att läraren har ett försiktigt och noggrant förhållandesätt till ämnet. Hatprat strävar efter att framkalla ångestfyllda känslor (såsom stark rädsla, ilska, skam) och kan leda till direkt olagliga uttryck (t.ex. hets mot folkgrupp). Läraren måste överväga hur temat ska behandlas och ta i hänsyn att ämnet kan riskera att framkalla minnen av svåra upplevelser hos eleverna. Därför ska eleverna erbjudas möjligheten att diskutera om ämnet på förhand vid behov. Ingen deltagare ska heller behöva känna obehag eller ångest, och det ska vara fullständigt frivilligt att dela med sig av sina erfarenheter i gruppen.
Diskussion i smågrupper:
Läroplanen för grundutbildningen lyfter fram vikten av mediekompetens. Låt eleverna fundera på vad mediekompetens betyder i grupper på 3-4 personer i ett par minuter.
- Hurdana färdigheter och kunskaper har en mediekompetent person? Gör upp en lista av färdigheter gemensamt med hela klassen (t.ex. källkritik, kritiskt tänkande, öppenhet och mottaglighet av information och olika åsikter,igenkännande av olika medieinnehåll och kommunikationskanaler, social kompetens, empatisk förmåga).
- Hur underlättar dessa färdigheter igenkännande av mediepåverkan?
Lärandemål:
Skapa till slut gemensamma lärandemål för lektionerna (materialet kan också delas upp för flera lektioner) baserat på vad ni kommit fram till. Med hjälp av vilka mediekompetenser vill eleverna lära sig om mediepåverkan?
B. Uppgift:
Mediepåverkan i olika former
Diskussion i smågrupper:
Gå igenom definitionerna av de olika fenomenen. Dela in eleverna i grupper på 2-3 deltagare och be dem diskutera ett av fenomenen utgående från följande frågor:
- Hur känner man igen den typen av mediepåverkan?
- Hurdana medel använder man sig av för att inverka på människors åsikter eller attityder?
- Var och genom vilka medieformer eller kanaler kan man hitta detta fenomen eller denna form av mediepåverkan?
- Hur skiljer sig formen av mediepåverkan beroende på hurdan mediemiljö den används inom?
- Vad vill man uppnå med denna typ av mediepåverkan? Kan den vara skadlig?
Diskussion, hela gruppen:
Diskutera slutligen utgående från samma frågor med hela gruppen.
- Vad är målet med de olika typerna av mediepåverkan? Vad vill man uppnå?
- Vad har de olika formerna gemensamt, vad skiljer dem åt?
- Finns det metoder som är svårare att känna igen än andra? Varför?
Rösta fram och diskutera! Be eleverna motivera sina åsikter.
C. Uppgift:
Positiva former av mediepåverkan
Diskussion, hela gruppen:
Sammandraget av olika former av mediepåverkan innefattar främst fenomen med en negativ eller neutral inverkan som använder sig av manipulativa, oetiska eller vilseledande tillvägagångssätt. Fundera tillsammans på positiva, uppbyggande former av mediepåverkan.
- Med vilka medel kan man få fram sin egen sak på ett positivt sätt?
- Hurdana principer ska en rättvis mediepåverkan följa?
D. Uppgift:
Utvärdera och följa din utveckling
Övning i smågrupper
Dela upp eleverna i grupper på 3-4 personer.
E. Caseuppgift:
Diskrimineringen av Jessikka Aro och rättegången 2018
Bakgrund
Berätta för eleverna om fallet med Jessikka Aro. Vad känner eleverna till från tidigare?
- (På finska) Yle Uutisluokka: Jessikka Aro besöker Nyhetsskolans live-program: ”En anna ulkopuolisen uhan vaikuttaa työhöni” (25.9.2016)
Reflektion, individuell uppgift:
Be eleverna svara på följande frågor:
- Inom vilket ämne har Aro gjort granskande journalistiskt arbete?
- Vad syftar Aro på när hon skriver om trollande?
Observera!
Mycket om fallet finns skrivet på falska nyhetssidor, uppmuntra eleverna till noggrannhet och källkritik när de letar efter information om ämnet på nätet.
Rättegången 2018
Gå igenom fallet och rättegången med eleverna. Ge eleverna tillräckligt med bakgrundsinformation om fallet:
Diskussion, hela gruppen:
Diskutera tillsammans:
- Hurdan mediepåverkan framkommer i fallet?
- Varför har Aro försökts tystats ner?
- Hur syns frågan om yttrandefriheten i detta fall?
- Vad väcker fallet för känslor?
