På svenska - Mediakasvatusseura ry

Om oss

Sällskapet för mediefostran är en expertorganisation inom medie- och informationskunnighet (MIK) och en nationell ungdomsorganisation som främjar och utvecklar medie-och informationskunnighet i Finland. Vi har tidigare översatt finskans “mediakasvatus” med begreppet “mediefostran” som fortfarande finns i organisationens namn. I Sverige används däremot begreppet medie-och informationskunnighet eller förkortningen MIK, så vi har nu valt att i fortsättningen använda det svenska begreppet när vi menar finskans “mediakasvatus”.

Målet med vår verksamhet är att barn och unga har den mediekunnighet som behövs, för att må bra i vardagen och för att kunna göra sin röst hörd.

Huvudmålgruppen för vår verksamhet är experter som arbetar med barn och unga; lärare, pedagoger, ungdomsarbetare och föräldrar. Verksamheten ska särskilt stärka mediekunnigheten hos barn, unga och andra utsatta grupper.

Sällskapet för mediefostran ser ljust på framtiden. Vi tar hänsyn till nya mediefenomen, vi utvecklar mediekunnigheten och vi är öppna för nytt. Sällskapet för mediefostrans värderingar är inkludering, jämställdhet, digitalt välbefinnande, ansvar och utbildning. Värderingarna ligger som grund för all vår verksamhet.

Kuvituskuva: valkoinen vasemmalle alaviistoon osoittava nuoli.

Vad gör vi?

Sällskapet för mediefostrans verksamhetsformer är att påverka, utbilda, förmedla aktuell forskning och producera material av hög kvalitet. Vi förenar olika aktörer och lyfter fram information, kunnande och bästa praxis.

Vi arbetar med experter och projekt tillsammans med andra organisationer. Sällskapet för mediefostrans målgrupper är alla som arbetar med barn och unga, medieexperter, forskare, experter inom medie-och informationskunnighet och beslutsfattare.

Vårt arbete styrs av ungdomslagen och våra viktigaste människorättsavtal.

Organisationens strategi 2022–2025

Organisationens stadgar

Vad är medieuppfostran?

Medie- och informationskunnighet, handlar om att lägga märke till och granska medias påverkan och betydelser för individen och samhället. Media och dess användning granskas ur olika synvinklar och olika medieinnehåll analyseras. Inom ämnet medie- och informationskunnighet undersöker man också hur medier påverkar människors beteende och välbefinnande.

Trots att Finland är ett litet land, finns det många aktörer inom många olika branscher som arbetar med medie- och informationskunnighet. Utöver skolor och småbarnsfostran arbetar man med medie- och informationskunnighet inom ungdomsarbetet, biblioteksverksamheten och i flera medborgarorganisationer, medieorganisationer och på den privata sektorn. Det finns också många som arbetar med medie- och informationskunnighet inom film, spel och konst.

Medie- och informationskunnighet stärker kunskap, färdigheter och förståelse som behövs för att använda, tolka, producera och uttrycka sig i media. Den ger oss verktyg att se på vårt eget förhållande till media.

Medie- och informationskunnighet kan undervisas, men det kan också handla om att producera media eller om ett spontant möte med samtal kring olika medieinnehåll. Diskussionerna kan handla om mediernas roll och deras inverkan på samhället och på människors liv.

Med tiden kopplas nya saker till medie- och informationskunnighet och gamla utelämnas i takt med att teknologin utvecklas och samhällets värderingar och kultur förändras. Därför innebär medie- och informationskunnighet ofta experiment och utveckling.

Medie- och informationskunnighet är det moderna samhällets medborgarkompetens. Till den hör medieproduktion, tolkning av medieinnehåll, färdigheter i att använda medieutrustning, färdigheter i informationssökning, kritiskt tänkande kring information, kommunikations- och interaktionsförmåga, social och politisk inkludering och påverkan genom media, samt användning av media för att stödja livshantering och välbefinnande.

Medie- och informationskunnighet stöder individens autonomi, ett kritiskt och kreativt tänkande och inkludering. Mediekompetens är inte bara en individuell kompetens, utan den har också en bredare samhällelig dimension. En god medie- och informationskunnighet hos samhällets medlemmar stärker demokratin.